Siirry sisältöön

Coronapandemins konsekvenser för befolkningens motionsaktivitet

Barns och ungas motionsaktivitet har minskat avsevärt under coronapandemin. Skillnaden är till och med tio procent jämfört med de föregående två åren. Förändringen kan förklaras särskilt av att skolgymnastiken och motionen i samband med skolresor har minskat. Hos unga verkar polariseringen vad gäller motionen ha ökat, det vill säga uppdelningen i unga som motionerar aktivt och unga som motionerar bara lite. Motionsaktiviteten har minskat mera hos de unga som har upplevt att deras funktionsförmåga är begränsad.

Även den arbetsföra befolkningens motion i samband med arbetsresor har minskat under pandemin.   Den totala motionsaktiviteten har dock inte minskat, utan kan däremot ha ökat. En del personer har ersatt arbetsresornas motion med annan motionsaktivitet. Motionsformerna har förändrats: i stället för att motionera i grupp och i konditionssalar har man börjat promenera och motionera utomhus.

Hos äldre människor har motionsaktiviteten minskat mindre än väntat under pandemin. Den äldre befolkningen har uppehållit och till och med ökat sin motionsaktivitet. I synnerhet nyttomotionen, dvs. motionerandet i hemmet och promenerandet, har ökat eller förblivit oförändrad. Däremot har livsrummet för de äldre minskat, vilket kan öka risken för allvarliga funktionshinder.

Idrottarna har i huvudsak tränat som normalt under pandemin. Men restriktionerna har försatt idrottarna i en ojämlik ställning. Utmaningarna har särskilt gällt de yngre och oerfarna idrottarna.  Skadorna och infektionerna har minskat under restriktionstiden, och pandemin har inte visat sig ha några betydande konsekvenser för det psykiska välbefinnandet. En del idrottare upplevde dock att pandemitiden har varit tung.

Undersökningarna visade att coronapandemins konsekvenser för motionsaktiviteten varierar beroende på befolkningsgruppen. En sådan kris som en pandemi kan öka polariseringen vad gäller motionsaktiviteten. Att arbetsresorna och skolgymnastiken minskar kan också få betydande konsekvenser för motionsaktiviteten hos den arbetsföra befolkningen och hos barn och unga i skolåldern. Motionsformerna ser ut att förändras under ett undantagstillstånd: under coronapandemin har man övergått från inomhus- och gruppmotion till utomhus- och nyttomotion. 

Kriser så som denna coronapandemi kan bli vanligare i framtiden och restriktionerna kan komma att vara i kraft en lång tid eller i flera perioder. Därför är det viktigt att uppmärksamma restriktionernas konsekvenser för motionsaktiviteten och främja motionsaktivitet också i kristider. Den ökade komplexiteten och osäkerheten i samhället måste beaktas när man främjar motionsaktivitet och stöder idrottare. Särskild vikt bör fästas vid de som rör på sig lite, de äldre, de som har något funktionshinder och de som är socialt utsatta. 

Detta är en sammanfattning av forskningsöversikten ”Coronapandemins konsekvenser för befolkningens motionsaktivitet” (Statens idrottsråd 27.10.2020). I forskningsöversikten granskas de konsekvenser som coronapandemin och restriktionerna under pandemin har haft för den finska befolkningens motionsaktivitet. Översikten baserar sig på en artikel för allmänheten som skrivits av tio forskare. Resultaten är preliminära – de slutliga konsekvenserna ses eventuellt först efter några år. Forskningsöversikten är tillgänglig endast på finska: Koronapandemian vaikutukset väestön liikuntaan.

Foto: Pertti Harstela / Vastavalo.fi