Anpassade motionen och idrotten i kommunerna i Finland 2019

Enligt utredningen låg resurserna och gruppantal av anpassade motionen i stort sett på samma nivå som under tidigare år, sannolikt var de mer på väg upp än ner. Kommunerna var till största delen neutrala eller försiktigt optimistiska till den anpassade motionens och idrottens läge och framtid. År 2020 var kommunerna tvungna att anpassa sig till de restriktioner som följde av coronapandemin, vilket innebar att kommunerna fick dra in eller begränsa verksamheter temporärt, men också utveckla nya verksamhetsformer. Pandemin tvingade kommunerna att utveckla distanstjänster. Kommunerna ökade också fysiska aktiviteter utomhus. 

Kommunernas gränsdragning mellan anpassad motion och hälsomotion varierade och de ordnade aktiviteter som var öppna för båda grupperna. Antalet specialidrottsinstruktörer eller instruktörer för anpassad motion ser ut att sjunka och många av de övriga idrottsinstruktörerna svarar både för hälsomotionen och för den anpassade motionen. Gränsen mellan anpassad motion och hälsomotion är alltså väldigt flexibel.

Mindre än hälften av kommunerna hade gjort upp planer för den tillämpade motionen och ännu färre hade fungerande uppföljningssystem. Frågor som gäller tillgänglighetsarbete och samarbete mellan olika aktörer lyfte fram brister i utbytet av information mellan de olika förvaltningsområdena.

Den kommunala social- och hälsovårdssektorn är vanligen idrottsväsendets viktigaste samarbetspartner. Social- och hälsovårdsreformen kommer inom den närmaste framtiden att överföra social- och hälsovårdstjänsterna från kommunerna till de nya välfärdsområdena. Kommunerna och kommunernas idrottsväsenden står sannolikt inför en tid då samarbetet med social- och hälsovårdstjänsterna måste omorganiseras, med en ny samarbetspartner. 

Behoven hos dem som deltar i aktiviteterna varierar stort beroende på boendemiljön samt de begränsningar som följer av skadorna och sjukdomarna. Många av dem som hör till målgruppen har flera begränsningar och det ser ut att det är svårare för dem att använda motions- och idrottstjänster än för andra. Enkäten gav också vid handen att den privata sektorns roll i anpassad motion för personer med funktionsnedsättning och långtidssjuka uppenbarligen underskattats i tidigare bedömningar.

Utredningen redogör för läget inom den anpassade motionen och idrotten i kommunerna i Fastlandsfinland 2019. Utredningen bottnar i uppgifterna från enkäter till kommunerna och användarna av tjänsterna inom den anpassade motionen och idrotten samt i två intervjuer. 

Utredningen innehåller en översikt över hur kommunerna ordnat tjänsterna inom den anpassade motionen och idrotten i praktiken: avgränsning av målgruppen, personalens storlek och arbetsuppgifter, utgifterna för den anpassade motionen och idrotten samt utvecklingen av dem, planer som styr tjänsterna inom den anpassade motionen och idrotten, samarbete med andra aktörer samt över kommungränserna. Utredningen redogör också för de olika typerna och omfattningen av tjänsterna: grupperna inom den anpassade motionen och idrotten, hur antalet utvecklas samt övriga tjänster. Utredningen tar upp arbetet med tillgängligheten bredare än tidigare eller i form av nya teman: att stödja fysisk aktivitet på eget initiativ, även rabattkort; hur den anpassade motionen och idrotten ser ut ur användarnas synvinkel samt hur coronapandemin har påverkat utbudet av motions- och idrottstjänster.

Forskningsöversikten är tillgänglig endast på finska: Soveltavan liikunnan tilanne kunnissa 2019