Siirry sisältöön

Finländarnas minskade fysiska aktivitet kräver betydande åtgärder av nästa regering – förslag till regeringsprogrammet från statens idrottsråd

Att befolkningen rör sig för lite är en av de största utmaningarna i vårt samhälle. Det påverkar så gott som hela samhället och orsakar kostnader på minst tre miljarder euro per år.

För att tackla utmaningen med bristande motion anser statens idrottsråd att det är viktigt att det kommande regeringsprogrammet innehåller åtgärder inom olika förvaltningsområden som främjar motion och idrott. Förslagen till regeringsprogrammet från statens idrottsråd främjar hela befolkningens vardagsmotion, fysiska aktivitet och idrott.

Endast ungefär vart tredje barn och var fjärde vuxen når motionsrekommendationen. Andelen är ännu lägre bland äldre personer och personer med begränsningar i funktionsförmågan. Barns och ungas aktivitet har inte återgått till samma nivå som före covid-19-pandemin. Hos cirka 40 procent av barnen och ungdomarna ligger den fysiska funktionsförmågan redan på en nivå som kan försämra deras förmåga att klara sig i vardagen.

Motion främjar hälsa, lärande, arbetsförmåga, delaktighet och integration samt minskar frånvaron från arbetet och behovet av hälsovård. Motion upprätthåller den äldre befolkningens funktionsförmåga och minskar deras behov av service. Motion främjar och vårdar också den mentala hälsan. Att människor kan resa utsläppsfritt på sätt som främjar den fysiska aktiviteten bidrar också till målet om koldioxidneutralitet.

De årliga samhällskostnaderna för befolkningens alltför låga motionsaktivitet uppgår till minst 3 miljarder euro. Att främja befolkningens fysiska aktivitet är ett sätt att göra betydande besparingar i den offentliga ekonomin, till exempel genom minskade hälso- och sjukvårdskostnader.

Motionsaktiviteten har minskat i synnerhet på grund av att människor rör på sig allt mindre i vardagen. Vardagsmotionen kan påverkas med hjälp av politiska åtgärder inom olika förvaltningsområden, till exempel fostran, utbildning, miljö, byggande, trafik och idrott.

”Problemet med bristande motion kan inte lösas enbart genom insatser från undervisnings- och kulturministeriet eller idrottsorganisationerna. För att få människor att röra på sig mer i vardagen måste alla förvaltningsområden engageras i arbetet”, konstaterar Paavo Arhinmäki, ordförande för statens idrottsråd.

Vid statens idrottsråd beslöt vi att tillsammans lägga fram konkreta förslag till formuleringar i nästa regeringsprogram som gäller alla förvaltningsområden. Vår tanke är att förslagen ska kunna skrivas in som sådana i nästa regeringsprogram, konstaterar Arhinmäki.

Statens idrottsråds förslag till regeringsprogrammet har utarbetats och godkänts enhälligt av de partier som är företrädda i idrottsrådet. ”Vi önskar att dessa förslag främjas oberoende av vilka partier som bildar regering efter riksdagsvalet”, betonar Arhinmäki.

Förslag till regeringsprogrammet från statens idrottsråd 2023:

  1. Program för fysisk aktivitet: Ett program för fysisk aktivitet som är gemensamt för hela statsrådet, där resurserna fördelas mellan ministerierna, och som samordnas tväradministrativt, inleds för att fortsätta ministeriernas gemensamma arbete för att öka befolkningens fysiska aktivitet.
  2. Vardagsmotion: Genomförandet av programhelheten ”I rörelse” för främjande av vardagsmotion blir en permanent del av verksamheten (Familjen i rörelse, Småbarnspedagogik i rörelse, Skolan i rörelse, Studier i rörelse, Vuxna i rörelse och Äldre i rörelse).
  3. Ett aktivt civilsamhälle: Öppen och ansvarsfull verksamhet i det civila samhället tryggas för alla. Föreningsaktörernas kompetens i ansvarsfullhetsfrågor stärks. Verksamhetsvillkoren för Finlands centrum för etik inom idrotten stärks. Tjänsten Du är inte ensam blir permanent.
  4. Elitidrotten: Systemet som stöder elitidrotten förnyas baserat på förslagen i utvärderingen av elitidrotten (2022). En utvärdering av paraidrotten genomförs och verksamheten ses över.
  5. Idrottsfinansieringen: Den nuvarande statliga idrottsfinansieringen säkerställs på lång sikt.
  6. Utbildningen på andra stadiet: Möjligheten att öka gymnastikundervisningen på andra stadiet, så att gymnastik undervisas varje vecka, utreds och genomförs.
  7. Barns och ungas hobbyverksamhet: Finlandsmodellen för hobbyverksamhet vidareutvecklas och utvidgas till alla kommuner och skolor. Möjligheten att stödja hobbyverksamhet på andra stadiet utreds och genomförs.
  8. Gång och cykling: Den statliga finansieringen för gång och cykling höjs till målnivån. Programmet för att främja gång och cykling uppdateras, och gång och cykling främjas i enlighet med programmet.
  9. Social- och hälsovårdstjänsterna: Motion och idrott utnyttjas effektivare som redskap i välfärdsområdena. Det säkerställs att kopplingen mellan rådgivningen om levnadsvanor och motionsrådgivningen fungerar smidigt i välfärdsområdena och kommunerna.
  10. Äldres rätt att vistas utomhus: Möjligheten att garantera en subjektiv rätt till utomhusvistelse för äldre utreds.
  11. Friluftsmotion: Friluftslivet främjas i enlighet med strategin från 2022. Iståndsättningen och utvecklingen av områden för närrekreation stöds. Lagen om friluftsliv ses över.
  12. Beskattningen och koefficienten för främjande av hälsa och välfärd: Möjligheterna att främja befolkningens aktiva rörlighet och motion med skatteinstrument utreds. Välfärdsområdenas koefficient för främjande av hälsa och välfärd höjs till 3 procent och medlen öronmärks.
  13. Arbetslivet: Idrott och motion görs till en central del av utvecklingen av arbetsförmågan och arbetslivet.
  14. Uppbåd: Främjande av motion och funktionsförmåga integreras i uppbådsverksamheten.
  15. Företagsverksamhet: En ny strategi för utveckling av företagsverksamhet inom idrottssektorn utarbetas.
Läs mer om förslagen till regeringsprogrammet, motiveringarna och investeringsbehoven (på finska):

Förslag till regeringsprogrammet från statens idrottsråd

Statens idrottsråd
Paavo Arhinmäki, ordförande (vf)
Pasi Kivisaari, vice ordförande (cent)
Marko Asell, vice ordförande (sdp)
Ritva Elomaa, medlem (sannf)
Saara Karkulahti, medlem (cent)
Timo Heinonen, medlem (saml)
Arttu-Petteri Klami, medlem (sannf)
Ismo Läntinen, medlem (sannf)
Sari Multala, medlem (saml)
Tuija Pohjola, medlem (sdp)
Elina Sillanpää, medlem (gröna)
Joakim Strand, medlem (sfp)

Mer information:
Paavo Arhinmäki, ordförande, statens idrottsråd, paavo.arhinmaki@hel.fi
Minttu Korsberg, generalsekreterare, statens idrottsråd, minttu.korsberg@gov.fi, tfn 029 533 0018