Siirry sisältöön

Ministeriernas resultatkort för motion och rörelse

Endast en liten del av finländarna rör på sig tillräckligt med tanke på sin hälsa. Fysisk inaktivitet har konsekvenser inte enbart för individernas välbefinnande och livskvalitet men även på ett brett plan för olika samhällssektorer (exempelvis för social- och hälsovårdens utgifter, arbetsförmågan och den militära prestationsförmågan).

Fysisk inaktivitet är ett mångfacetterat samhälleligt fenomen som inte följer förvaltningsområdenas gränser. Statens centralförvaltning består av 12 ministerier och ämbetsverk och institutioner som lyder under dessa. I praktiken påverkar alla ministeriers beslut och åtgärder hur befolkningen rör på sig och motionerar. Om man på allvar vill åtgärda befolkningens otillräckliga fysiska aktivitet behövs det bl.a. social- och hälsopolitik, utbildningspolitik, miljöpolitik och trafikpolitik.

Statens idrottsråd har i samarbete med ministerierna utarbetat Ministeriernas resultatkort för motion och rörelse. Resultatkorten beskriver varje ministeriums intresse, mål, åtgärder, resurser, indikatorer, centrala lagstiftning och centrala utvecklingsområden i fråga om främjandet av rörlighet och motion. I resultatkorten har man strävat efter att använda begrepp som är anpassade till terminologin inom respektive förvaltningsområde. Statens idrottsråd svarar för uppgifterna och tolkningarna på resultatkorten. Resultatkorten har publicerats i juni 2019.

Med resultatkorten ökar man förståelsen för och kunskapen om olika förvaltningsområdens åtgärder och intressen i fråga om främjandet av idrott och motion. Därtill skapar man möjligheter för idrottsrådets allt bredare uppgift som gäller utvärdering av motion och idrott.

De viktigaste observationerna i resultatkortsprocessen:

  • Bristfällig motion har konsekvenser inte enbart för individernas välbefinnande och livskvalitet men även på ett brett plan för olika samhällssektorer, såsom social- och hälsovårdsutgifterna, arbetsförmågan eller den militära förmågan.
  • Varje förvaltningsområde har en koppling till främjandet av vardagsmotion och hälsofrämjande motion, en del därtill till tävlings- och elitidrotten. På vissa förvaltningsområden genomsyrar målen all motion och idrott, t.ex. likabehandlingen i fråga om justitieministeriet (figur 1 & figur 2).
  • Tväradministrativt främjande av rörlighet och motion förutsätter förståelse och stöd för olika förvaltningsområdens intressen (såsom främjande av naturförhållandet, landsbygdens livskraft eller främjande av hållbar rörelse) (figur 2). Tväradministrativt främjande kräver även minst lika mycket åtgärder och samordning inom förvaltningsområdena som mellan dem.
  • Alla förvaltningsområden har åtgärder som åtminstone indirekt främjar rörlighet och motion (sidorna 11–12, endast på finska), men även åtgärder som minskar möjligheterna att röra på sig och utöva motion. Till exempel ger gallring av skolnätet besparingar, men minskar barnens möjligheter att självständigt röra sig till fots och med cykel. Framöver bör olika förvaltningsområden utvärdera hur deras åtgärder påverkar befolkningens rörlighet och fysiska aktivitet.
Figur 1. Förvaltningsområdenas huvudsakligaverksamhetsområde i främjandet av rörlighet, motion och idrott (enligt Pyykkönen 2019)
Figur 2. Förvaltningsområdenas betydelse i främjandet av rörlighet, motion och idrott (enligt Pyykkönen 2019)
Läs mer: Ministeriernas resultatkort för motion och rörelse

Referens: Teijo Pyykkönen, Maailman istuvin urheilukansa – Ihmettelyä liikuntapolitiikan labyrinteissä (2019). Liikuntatieteellisen Seuran Impulssi nro 30.